Vi bor i ett av Sveriges björntätaste områden och har sett en hel del spår efter björnar här hemma i Hälsingeskogarna. Trots det blev en av sommarens höjdpunkter när vi under vår vistelse i Vemdalen fick följ med på ett guidat fjälläventyr i björnens spår och bl.a. fick besöka ett flertal björniden tillsammans med Fjällevent Vemdalen. Under den bitvis ganska utmanande turen guidades vi genom trolsk och magisk fjällskog med näst intill orörd natur, upp för i branta och steniga fjällsluttningar med milsvid utsikt över fantastiska fjällvyer och längs porlande fjällbäckar med regnskogsliknande inramning. Men det var inte först och främst den fantastiska naturupplevelsen som gjorde störst avtryck och gjorde äventyret speciellt, utan framförallt det genuina, närvarande och engagerade intresset från guiden som smittade av sig på hela familjen.
Dagen började med att vi mötte upp guiden Ida Kristoffersson som driver det ganska nystartade Fjällevent Vemdalen vid infarten till Björnrike skidområde. Med sig hade Ida också sin mamma och två yngre syskon. Vi hälsade och fick sedan instruktioner att följa efter Ida med bilen. Vi åkte först en bit efter en asfaltsväg innan vi svängde in på en mindre grusväg som slingrade sig fram genom skogen och långsamt tog oss upp längs fjällsluttningen tills vi nådde en vändplats där vi parkerade bilarna för att fortsätta äventyret till fots.
Innan vi gav oss iväg fick vi en liten lektion om björnen. Vi fick bl.a. lära oss om hur björnen lever, vad björnen äter under olika delar av året och hur avföringen varierar i utseende beroende på vad björnen ätit. Guiden berättade för oss att björnen är allätare, vilket betyder att den både växter, kött och insekter. Lite förvånande så äter björnen mer bär och växter (50 %) än kött (25 %) och myror (25%).
Vi fick också titta närmare på ett björnkranium och björnens stora vassa tänder och jämföra dem med mindre rovdjur som järv, lodjur och räv. Vi fick också lära oss hur björnens fotspår ser ut, hur den går och vad man ska titta efter för spår i naturen innan vi tog på oss ryggsäckarna och började vandringen in i skogen.
Turen gick inte efter några stigar/leder utan genom obanad vildmark där guiden endast hade GPS koordinater till några positioner som vi skulle besöka bl.a. ett par björniden. Men vägen dit var obestämt vilket gör att varje tur blir unik och varierar i innehåll beroende på vad man upptäcker längs med vägen. Detta skapade även en exklusiv inramning och en genuin och lite spännande känsla av att faktiskt vandra i björnens spår.
Sommartid är det inte lätt att hitta spår efter björnen, speciellt inte för oerfarna ”björnspanare” som oss. Men längs turen stannade vi på flera ställen för att titta på spår och lämningar efter björnar som vi inte hade lagt märke till om vi vandrat där på egen hand. Mer tydliga spår i form av spillning, utrivna myrstackar och rivmärken på träd.
Vi fick också ta oss en närmare titt i så kallade ”björnlegor” där björnen legat och vilat/sovit för att titta närmare och leta efter björnhår. Det var så härligt att se barnen fulla av entusiasm och iver krypa runt där tillsammans med guiden för att leta efter björnhår och lyckan när de lyckades hitta några hårstrån.
Efter ett tag så började det bli ganska brant stigning upp längs fjällsluttningen och när vi kom upp ovanför trädgränsen var vandringen bitvis ganska strapatsrik bland mängder av stenblock. Där uppe på fjällets bärsluttningar fanns det också flera björniden och vi kunde konstatera att björnens ide kan se ut på många olika sätt. Ett par av de iden vi passerade var så stora att det inte var något problem för barnen att krypa in och titta på de kvistar, mossa och ris som björnen bäddat med i idet, vilket givetvis var spännande. Visste du att björnen ofta samlar in materialet den vill bädda med i famnen och går upprätt på bakbenen när den ska bära det in i idet. Björnhonor med ungar i magen är mer noggranna i hur de bäddar skönt för sig.
Vid ett ide stannar vi en längre stund för att äta lite lunch, njuta av den fantastiska utsikten. Under tiden kunde vi ställa lite frågor och guiden berättade bl.a. om att björnen sover hela vintern i sitt ide och att de även föder sina ungar i sitt ide. Under den tiden äter och dricker de ingenting och de kissar och bajsar inte heller. Björnens kroppstemperatur sjunker och hjärtat slår långsammare. Den andas också mer sällan. På så vis gör björnen av med mycket mindre energi än om den vore vaken, och den klarar den långa vintern med det fettlager som den byggt upp under sommaren och hösten. Det är därför som björnen äter mycket bär på hösten för att bygga upp ett tillräckligt fettlager för att klara den långa vintern.
På vägen tillbaka vandrade vi ner i en dalgång där vi sedan följde en vacker, klar och porlade fjällbäck tillbaka till bilarna. Dalgången var väldigt grön och frodig och det kändes bitvis som att vandra omkring i en regnskog.
Längs vägen så fick vi också se spår från mängder av andra djur och guiden var fantastiskt engagerad i barnens upplevelse och tog sig hela tiden tid att stanna upp, titta närmare på olika spår och svara på våra frågor. Detta är verkligen någonting som uppskattas av barnen, att man låter äventyren ta tid och ger barnen tid att stanna upp och utforska saker längs vägen. Barnen som tyckte att det var spännande hade massor med frågor och lyssnade intresserat när guiden berättade.
Vi tyckte hela familjen att detta var ett fantastiskt äventyr, som sagt en av sommarens verkliga höjdpunkter som barnen fortfarande pratar mycket om.
Fjällevent Vemdalen erbjuder två olika turer så att man kan anpassa turen efter sina egna förutsättningar. En lättare tur (lilla björn) som tar 2-3 timmar och den liten mer utmanande turen (stora björn) som vi gjorde där vandringen är mer krävande och tar 4-5 timmar. Båda turerna går bra att göra som barnfamilj men om barnen är små och inte är vana att gå längre sträckor själva i skog och mark så skulle vi rekommendera den lättare turen.
Du kan läsa mer om ”I björnens spår” på vemdalen.se
